Som inkomster räknas främst lön, sjukpenning och bidrag. Den som har studiestöd kan yrkesarbeta, men inte hur mycket som helst för då sjunker både studielån och studiebidrag. Det finns också möjlighet att få bostadsbidrag från kommunen, beroende på vilken inkomst man har och hur hög boendekostnaden är. Den som är arbetslös kan få ersättning från arbetslöshetskassa (a-kassa) och den som är föräldraledig kan få ersättning från Försäkringskassan.
Utgifter
För att få en uppfattning om vad det kostar att leva kan man ta hjälp av Konsumentverkets beräkningar och råd. Varje år räknar Konsumentverket ut skäliga levnadskostnader för några av de vanligaste hushållsutgifterna för olika hushållstyper.
Konsumentverkets tabeller för levnadskostnader finns på Konsumentverkets sida om privatekonomi. Beräkningarna bygger inte på någon miniminivå, men inte heller på någon lyx. Levnadskostnaderna motsvarar omkring 30 % av hushållets totala konsumtion. Man antas bo i lägenhet med gemensam tvättstuga. Kostnader för tandvard och sjukvård är inte inräknade. I anslutning till beräkningarna finns beskrivet precis vad som ingår och inte.
Även för den som bor hemma men har börjat jobba finns det anledning att sätta sig in i vad det kostar att leva. Det kan vara rimligt att betala något för mat och husrum, en slags "hyra".
Kostnaden för att låna pengar
Utgifter kan också vara den kostnad som du har för att låna pengar varje månad. En kostnad är per definition en "periodiserad utgift", det vill säga en utgift uppdelad i ett slags betalning över tid. Om du lånar pengar så behöver du dels amortera på lånet (alltså betala av lånet), dels så behöver du betala ränta för att låna pengar. Räntan är därför "kostnaden" för att låna pengar, och denna skiljer sig åt från kreditgivare till kreditgivare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar